Om Bildämnet

  Vad är bild för oss i skolan?

Bilder är först och främst att betrakta som språkliga uttryck. 
I skolan liksom i samhället i stort gestaltar bilder kunskap inom många ämnesområden, bär på kunskaper om tidigare sätt att tänka samt är ett sätt för individer att uttrycka och konstruera sig själva i relation till sin omvärld. Bilder berättar om människor och om 
samhällen.

               

En artikel ur Lärarnas Nyheter

Bildförståelse – en brist i skolan

Bilden och dess betydelse får för lite utrymme i dagens undervisning, vilket är oroväckande, enligt pedagogikforskaren Olof G. Jonsson. 

- Förmågan att förstå bilder har stor betydelse både för vår läsutveckling och för vår uppfattning av verkligheten, säger han.

                           

Bilden och dess betydelse får för lite utrymme i dagens undervisning, vilket är oroväckande, enligt pedagogikforskaren Olof G. Jonsson. - Förmågan att förstå bilder har stor betydelse både för vår läsutveckling och för vår uppfattning av verkligheten, säger han.

En fråga som nästintill har förföljt pedagogikforskaren Olof G. Jonsson under hela hans vuxna liv är hur relationen mellan text och bild fungerar. Varför har det har ägnats så lite intresse åt det kunskapsområdet och vilka konsekvenser kan det få för barn och ungas läsutveckling? Nu har hans tankar resulterat i avhandlingen Bilden och texten. En studie av ljusets och seendets pedagogik.

– Bildens och textens samverkan är ett eftersatt område, vilket förvånar mig. Ju fler bilder vi möter i vår vardag desto viktigare blir det att förstå dem, säger Olof G. Jonsson och tillägger att bild och text tillsammans är avgörande för hur vi uppfattar stora delar av innehållet i det vi läser och ser. Och att det här blir ännu mer angeläget i och med de nya hjälpmedel som används i undervisningen, som exempelvis Powerpoint och smartboards. Och inte minst: tillgången till internet.

– Skolan ägnar mycket tid åt skriv- och läsövning och jag tror att vi borde arbeta med bilden på liknande sätt. Det är även viktigt att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt till bilden. Annars kan den bli ett lysande verktyg för den som vill påverka en betraktare.

En av avhandlingens mest centrala delar tar avstamp i skolhistoriens start, från skolstadgan 1842, främst med utgångspunkt i hur de svenska skolplanscherna har sett ut och förändrats fram till 1962. Många av planscherna har tillhörande texter, antingen i form av separata lärarinstruktioner eller i läseböckerna. Sammanfattningsvis, och mycket förenklat, förändras planschernas budskap från 1840- talet fram till sekelskiftet från att vara subtila och komplicerade till att bli raka och instruktiva. Från 1930-talet och framåt blir de mer politiska, ofta med intentionen att uppmana betraktaren till ett gott leverne. Ett exempel på det senare är en serie planscher som speglar ”den gode arbetaren”.

Olof G. Jonsson greppar över ett brett område och placerar ämnet i en utbildningshistorisk kontext samtidigt som han beskriver hur vetenskapsmän har resonerat kring människans bildseende. Han redogör även för hur skolinspektörer bedömde bildundervisningens betydelse och vilken effekt det fick på undervisningen.

– Teckning behandlades redan från början som ett biämne som främst ska öva handens mjukhet för att sedan kunna skriva bokstäver, vilket är en av flera orsaker till ointresset för bilden, säger han.

Fysikern och läraren Per Adam Siljeström ägnas mycket uppmärksamhet i avhandlingen. Han var en pionjär inom området och reflekterade redan på 1850-talet över bildens betydelse. Citatet ”Att läsa ger blott half kunskap. Det gäller framförallt att se det, hvarom man läser”, säger mycket om hans inställning.

– Han ansåg att om vi inte lär oss att förhålla oss till och uttrycka oss med bild i ungdomen, är risken stor att vi går genom livet utan att se, säger han.

Riktigt så långt vill inte Olof G. Jonsson sträcka sig, men han sympatiserar med Siljeströms åsikter om att bildanalys och bildundervisningen i skolan är en angelägen fråga för att skapa en så omfattande kunskap som möjligt.

Han använder sig bland annat av begreppet ”literacy” för att förklara sitt resonemang. Begreppet har ursprungligen med läsande och skrivande att göra; hur man skapar ett innehåll i skriftspråket som motsvarar de behov som krävs i vår sociala omgivning och kultur. Men det går även att applicera på förmågan att läsa bilder. Olof G. Jonsson förklarar:

– Läsning av text och läsning av bild utgör två olika sätt att organisera tänkandet. Bilden leder våra tankegångar från själva helheten till detaljer, medan texten leder tänkandet från detaljer till helhet. Med andra ord är förståelsen av både bild och text avgörande för vårt sätt att tolka innehållet och för att utveckla ett kritiskt tänkande i det samhälle vi lever i.

Han har inte studerat dagens skolundervisning i sin avhandling, men vågar ändå dra slutsatsen att det krävs större medvetenhet om bilden. Och det är han inte ensam om. Annette Göthlund, professor i bildpedagogik och Yvonne Eriksson, konstvetare och docent i informationsvetenskap, är inne på samma spår, vilket framgår i boken ”Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck”. De menar att det finns en föreställning om att människor i allmänhet har en mycket god förmåga att tolka bilder och framhåller att det faktum att vi omges av så mycket bilder i dag inte behöver innebära att vi är bra på att tolka bilder. Enligt dem krävs det verktyg och träning för att lära sig att förstå bilder.

Olof G. Jonsson har inte fokuserat på hur man rent konkret kan arbeta med bild- och textanalys i skolan. Men han har idéer.

– Exempelvis kan man studera seriegenren där bild och text är tydligt sammanlänkade med hjälp av pratbubblor. Där är en stor del kommunikationen just knuten till hur bild och text ”följer” varandra. Man kan även undersöka medeltida kyrkomåleri vars bilder ofta är försedda med språkband.

Enligt honom hänger vår förmåga att uppfatta bilder ihop med vår uppfattning av det tredimensionella rummet – det som hjälper oss att förstå geometri, perspektiv och proportioner.

– Jag tror att bilden kan ha oväntat stor betydelse i alla skolämnen. Särskilt när det gäller svåra abstraktioner, både språkliga och matematiska. Då kan bilden tillföra ytterligare pusselbit. Därför tror jag att det vore nyttigt att integrera bildundervisning i fler ämnen. Att teckna, betrakta och diskutera bilder är ett bra sätt att få ordning på sina tankar, säger Olof G. Jonsson.

Anna-Karin Sandström